Miramiras små ord

......man vann 122 miljoner.


Kan man köpa lycka för pengar?
För en stund kanske...
Men riktig lycka, kommer innifrån...
Och dit kommer du inte med pengar.



Familjen, jag älskar er! och...
Tack Em och Mepplish för helgen, jag älskar er!

               

Daaahhh... Vad sjutton ska jag skriva?! [hjärnsläpp]

Var ju på Takida igår, det va verkligen helt lovely...

Fan så grymma de är. Så jordnära. Så roligt. Och så bra musik.

Det e nästan klassat som bland det bästa.

Har varit besatt idag av en låt från igår, Febble Pride...

God damn that´s good.

Det kändes nästan som om det va en liten privatspelning, det va inte alls mycket folk och man satt ner i stolar.

Tack Jojo för att du tog med mig!


Tänkte på en sak häromdagen, daaahhh... Jag tänker iofs rätt ofta.

Men ändå, det jag tänkte speciellt på var alla gamlingar nu när det börjar bli halt ute.

De kan verkligen inte ha det lätt, tänk dig själv..

Att vara stel som en pinne och försöka koppla av när du går nerför en backe som verkligen är som en isbana.

Imorgon beger jag mig norröver.

Ska "hem" för lite partaj, umgänge och klippning.

Ems mamma fyller hälften 100, Mepplish har införskaffat ny lya, jag måste kirra den här förbannade utväxten.

Jag ska umgås med mormor och de, pappa och mamma, brorsan, Mepplish och Em så klart.

Det e mycket nu. Men roligt mycket.

Vi hörs imorrn, kanske...

Ta hand om dig // M

Imorse klev jag upp kl. 06.00 pigg som en annan jäla gnu,
trodde först det var fel på mig eftersom jag inte svor åt klockan....

Tänkte, skönt... Nu kan jag ta en lugn morgon... Dricka te... Titta på nyhetsmorgon.... Välja kläder i lugn och ro.... Fixa med håret och dona med fejset.

Det gick hur bra som helst, tills jag insåg att SHIT klockan e ju fasiken 10 i 8....
Jag som hade tänkt vara på jobbet innan 8....

Men, jag satte på mig skorna, vinterjackan och tog min termosmugg för att traska iväg mot tuben.

Kom till Zinken då jag inser, SHIT jag glömde plattången i hemma... Med kontakt i och allt.

Det var bara att vända om (vill inte att det ska börja brinna i min fina lya).

Kom hem och insåg då att det är nog fel på mig ändå, jag hade ju stängt av den...

Allt åkande fram och tillbaka i onödan.

Gled in på jobbet innan 09.00

Nu sitter jag här, ska nog snart åka hem...

Ska på bio ikväll med lilla Selma.

Det ska bli fun att se henne igen, det e nog nästan 2 veckor sen nu.....

Jag kommer bara inte ihåg vilken film det var...... Eller jo.... Vänta.....

Den här:

Well well, that´s all for today.

Det är något som ligger i luften idag...

Vad vet jag inte.

- Silence.........   I kill you!

http://www.youtube.com/watch?v=1uwOL4rB-go

På jobbet, på krogen, ibland hemma... Framför allt på jobbet.
Jag kan inte kissa om inte det rinner vatten från kranen.

Ibland känner jag mig väldigt ensam.

Men bara ibland.

Grabbarna G på jobbet pratade häromdagen om att det måste vara "lättare" att känna sig ensam i en storstad...

Man blir liksom nästan en nobody...

Du kan gå ut och se ut som världens drägg och hej kom och hjälp mig, det är ändå ingen som känner igen dig..

Du har många kompisar, men alla bor på olika ställen och staden är STOR...  Svårt och drygt med avståndet.

Du går på en krog där massa människor är, du testar gärna nya ställen med känner i princip endast de du går ut med...

I en mindre stad skulle alla känna igen dig, i princip.

Du skulle känna igen mer eller mindre de flesta på stadens 3 krogställen.

Det blir som en stor fest, du festar vidare "hemma" med massa folk du känner.

Du har din familj nära.

Kompisarna bor på cykelavstånd, gångavstånd eller "10-min-med-.bil"-avstånd.

Det är "lättare" att ta sig till folk eller att folk kommer hem till dig.

Jag tycker om att vara ensam, ibland...

Jag flyttade hemifrån när jag var rätt ung, jag är van.

Jag har hittat mig själv, jag vet vem jag är och vad jag står för..

Min självkänsla är stor..... (Malin akta dig så du inte får storhetsvansinne)

Men ibland får man en törn, en tagg som sticks....

Det är då man egentligen vill/måste umgås/prata med någon.

Men man orkar inte.

Man vill känna sig lite ensam-tycka-synd-om-patetiska-lilla-mig.

Så är det bara.

Har en polare till mig som ska på arbetsintervju framöver.

I en konversation med honom på msn :

-  Aha, som "byggare".. Jag tycker det är ett rätt sexigt jobb, skriver jag

- Sexigt ? Förklara, skriver han.

- Alltså överlag sexiga jobb är byggare, målare, bilrekondare, män i uniform,   plattsättare ja du vet.. När man blir lite skitig under naglarna och jobbar med händerna. Det är sexigt.
Jag önskar jag oxå kunde jobba med något sexigt, skriver jag.

- Aha, du menar så... , skriver han

 - Men alltså du jobbar ju som värsta ekonomiansvarige på värsta hypade stället, är inte det hett? Jag tycker det är sexigt med tjejer som vågar satsa lite i livet och ta för sig, säger han.

- Värsta ekonomiansvarige ?! Nu tog du i, det stämmer ju inte ... Men det lät bra, vem vet.. Kanske en dag framöver ;) , skriver jag.

Försökte nå en annan polare igår. Kom till hans mobilsvar.

Det lät såhär:

"Hej du har kommit till M. Jag kan inte svara nu, så ring sen. PIP"

Jag pratade in:

"Meh åh, tråkig."

Men tack till D som höll mig sällskap igår iallafall.

Även om det bara var över telefonen.

Mästaren.







Vi hörs, M