Miramiras små ord

Hade en diskussion på jobbet idag, vid lunchen...

Jag berättade om min gårdags-kväll.

Då jag hade gjort en egen varm foccacia-macka innehållande pesto, salami, vitlöksost, ruccola, soltorkade tomater, rödlök och lite feta-ost.
Till det, en gurk-tomat-oliv-sallad...
Trust me, det va gudomligt gott.

När jag lagade till denna mat,  tänkte jag för mig...

Undrar om jag ska unna mig ett glas rött.

Bara för att verkligen mysa till det, tända ljus, sitta i soffan under en filt och kolla på Grey's anatomy...

Men sen slog tanken tillbaka, nee.. Inget glas rött, inte när du sitter hemma själv.

Så det blev te istället.

Varför känner jag så?

Om jag skulle ta mig ett glas vin hemma helt själv skulle det kännas som lite alkis-varning på mig själv.

Ska det vara så?

Varför känner jag så?

Är det på grund av min uppfostran?

Eller mina egna åsikter?

Eller är det samhällets fel?

Iallafall, på lunchen tyckte grabbarna grus, vi kallar de J och J att ;

"Det är klart du ska kunna ta dig ett glas vin fast att du är själv.
Det handlar om avkoppling, att unna sig själv lite.... "

Jag tror jag ska ta mig ett glas vin ikväll.