Miramiras små ord

Igår kom jag hem från Helsingborg.
Har varit där sen i fredgaskväll....

Jag har bara en liten fråga, en liten detalj sådär...
Varför ska alltid de tågen jag åker med drabbas av diverse komplikationer...?

"Vi har kört på något eller någon, vi kommer bli ståendes här ett tag...."
"Vi beklagar men har tyvärr ingen personal på plats..."
"SJ och Banverket måste komma och sanera olycksplatsen..."

Ok, det kan jag köpa...
Men den här.

"Tyvärr, vi har ingen el på tåget... Det är strömfel..."
Hur jäsiken kunde tåget åka iväg från början då??

Well well, jag kom ju ner iallafall..... ca 40 min senare än vad det skulle vara från början.
Det e ju synd att klaga.

Glenn mötte upp mig vid knutpunkten och vi vandrade hem till honom i regnet. Naturligtvis ska det regna.
Vi tog det rätt lugnt, tog ngn öl och bara var....
Sen ringde G:s kusin och frågade om inte vi kunde komma ner på Bishop Arms.
Sagt och gjort, caben ner på stan och biran i handen var ett faktum.
Efter besöket på Bishop drog vi till Harrys, fritt inträde för att de kände vakten.

Vid 4 var vi hemma och somnade nästan direkt.
Jag blev VÄCKT 10 över 8 sen dagen därpå för att G inte kunde sova längre....
Men det gjorde inget, jag var väl rätt pigg när jag väl öppnade mina ögon efter många om och men....

Vid 12 strosade vi ner på stan och kikade lite.
Satt oss på en pub, jag drack en cola och käkade en toast.
Kl. 16 kom G:s bror förbi, det var ju fotboll på tv:n.. Of course. Liverpool mot Derby, simpel match.. 6-0.
Det va inte ens spännande eller kul att titta på. Det var ingen match liksom.

18.30 befann vi oss nere på, jaaa... vad den nu hette (?!), en restaurang... Vi skulle fira en av G:s bästa vänners tjej som fyllde 30...
Till en början var det lite stelt, men som alltid när alkoholen börjar flöda och maten kommer igång då börjar munnarna till att tala med varandra....

Efter restaurangen blev det Bishop, jag var rätt trött och höll mig väldigt lugn med alkoholen...
Efter Bishop och ett par roliga historier blev det Wallmans.

Det roligaste under kvällen var nog att Palle, en på festen (G:s bästa vän), kände en kille från min hemstad L.A.
Han ringde upp honom, Micke som hanh heter, för att fråga om han kände mig...
Jag var ju rätt ung när jag flyttade därifrån så jag sa att han skulle kolla om han (Micke) visste vem min far var istället...
Och som alla mina vänner vet, pappa är som apan som känner alla, som känner ingen...
Det visade sig att Micke, killen från L.A som jag pratade med i telefonen, jobbade för min pappa...

Vad är oddsen liksom ?!
Jag lovade att iallafall hälsa på honom om jag såg honom på stan i framtiden.

Igår, gjorde vi ingenting...
Låg i soffan, kollade på film, somnade i soffan, käkade, låg i soffan igen och vips var klockan kvart över 5...
Shit, cab till centralen för att inte missa mitt tåg.
Jag hann. Med bra marginal.




Med andra ord, min helg i Helsingborg har vart lovely.
Jag kommer ner på besök igen snart, hoppas jag.......




Ta hand om dig,
Au revoir, M